Jag vet inte
Jag har blivit osäker på dig. Jag tvivlar på om du verkligen är värd att kämpa för, när man knappt får gensvar. En kram på morgonen och ett hejdå efter skolan räcker inte för mig. Det är INTE vänskap. Och jag hatar att du spelar ovetande för du vet mycket väl vad du gör mot oss och det förvånar mig att du inte verkar få skuldkänslor. Och sen helt plötsligt så har du tid för oss, i fem minuter tills någon annan kommer och hämtar upp dig. Bara när du får tid över så kan du vara med oss. Eller när dina andra kompisar inte är tillgängliga. Då ska vi helt pljötsligt finnas där för dig och vara de bästa kompisarna i världen, trots att du inte vart det. Är det rättvist? Jag tror inte det, och det är upp till dig hur långt det här ska fortsätta, men kom ihåg att det år både dig och oss det går ut över.. <3
Kommentarer
Trackback
